Kron

ST�DDUKAR

Olika ytor torkas av med torra, halvtorra, fuktiga eller v�ta st�ddukar. Duken sprider reng�ringsmedlet p� ytan, samlar smutspartiklar och l�tt fastsittande smuts. Duken anv�nds f�r att sprida ut skyddande och v�rdande medel och torka ytan. En duk kan anv�ndas som s�dan eller i kombination med andra redskap.

Beroende p� anv�ndning, indelas st�ddukar i golv-, m�bel- och f�nsterskinn samt, beroende p� struktur. I frott�-, flanell-, v�ffel-, non-woven-, mikrofiber-, s�mskinns- och svampdukar, samt beroende p� anv�ndningss�tt i h�llbara och eng�ngsdukar.

Eng�ngsdukar �r l�mpliga i lokaler d�r kraven p� hygien �r h�ga, eller i rum d�r dukarna inte kan reng�ras, eller n�r det inte l�nar sig att avl�gsna smutsen som t ex tryckf�rg. Dessa dukar �r oftast non-woven fiberdukar. F�r att f�rb�ttra deras f�rm�ga att binda smuts kan de impregneras med kokosolja, icke-aromatiska mineraloljor eller tensider. Eng�ngsdukar uppsugningsf�rm�ga kan vara baserad p� statisk elektricitet.

Det �r viktigt att duken viks n�r den anv�nds f�r att samla smuts. Man kan d� torka av stora ytor p� m�bler och golv utan att beh�va byta eller reng�ra duken. Man sparar tid och klarar sig med f�rre dukar. Resultatet blir ocks� b�ttre n�r man arbetar systematiskt. En vikt duk tar inte i n�gon h�gre grad bort st�rre smutspartiklar. Om m�nga dukar beh�vs n�r man reng�r ett omr�de, l�nar det sig att pressa vattnet ur dem i f�rv�g i en svabbpress. Handlederna belastas inte och inget sk�ljvatten beh�vs i st�domr�det.

Materialen i st�ddukar best�r av naturliga fibrer, syntetfibrer och konverterade fibrer, s�mskskinn som kan vara gjorda av l�der eller konstfibrer, s� kallad syntetisk s�mskskinn.

Dukar av bomull har en l�ng livsl�ngd och t�l h�rd tv�ttning och h�ga tv�ttemperaturer. Bomull motst�r bra alkaliska medel, l�sningsmedel, blekmedel och svagt sura medel, men starka syror f�rst�r den. V�t bomull �r starkare �n torr, d�rf�r �r dukar av bomull mycket l�mpliga f�r fuktig och v�t torkning.

De konverterade fibrerna viskos och cellulosa har liknande egenskaper som bomull, men de �r inte lika starka, speciellt inte som v�ta, vilket p�verkar deras tv�tt�lighet. Starka syror och alkaliska medel skadar viskos.

Mikrofiber som tillverkas av polyamid/polyester �r numer ett mycket vanligt material som ofta anv�nds i olika st�ddukar. De tunna tr�darna som duken �r uppbyggd av g�r att den effektivt tar upp smutspartiklar. Tjockleken p� tr�darna som m�ts i denier avg�r mikrofiberns effektivitet. N�r 10 000 meter av en fiber v�ger mindre �n ett gram dvs. 1,0 denier �r det en mikrofiber. L�s �ven Vad �r mikrofiber?

St�ddukar som inneh�ller enbart syntetfibrer anv�nds huvudsakligen vid torr och halvtorr avtorkning. Genom att tillverka st�ddukar av olika typer av fibrer kan man kombinera fibrernas goda egenskaper och minska de d�liga. Anv�ndningen av syntetfibrer g�r att st�dduken �r l�ttare att reng�ra och anv�nda. De naturliga och konverterade fibrerna i en st�dduk f�rb�ttrar dukens uppsugningsf�rm�ga, v�rmebest�ndighet och mekaniska h�llfasthet.

Ut�ver fiber materialet bidrar ocks� tygets struktur till st�ddukens egenskaper. En l�s bindstruktur kan f�rs�mra tv�tt�ligheten och slitstyrkan, en t�t bindstruktur kan g�ra det sv�rare att vrida ur st�dduken medan ytans luggstruktur kan �ka dukens uppsugningsf�rm�ga och f�rm�ga att binda och l�sg�ra smuts.

RENG�RING AV ST�DDUKAR

St�ddukar �r hygieniska n�r de tv�ttas noggrant efter anv�ndningen och torkas i ett v�lventilerat utrymme. N�r man v�ljer tv�ttemperatur b�r man f�lja tillverkarens rekommendationer. Om st�ddukarna saknar tv�ttm�rkningar b�r man kontrollera deras tv�tt�lighet hos s�ljaren. De flesta st�ddukar kan nuf�rtiden oavsett f�rg tv�ttas i 90 grader C, men sk�lj- eller blekmedel f�r inte anv�ndas.

Det �r l�tt att skilja �t olika dukar om de f�rgkodas i f�rv�g. Dukar i specifika f�rger anv�nds sedan p� specifika ytor. Anv�ndningen av f�rgkoder f�rb�ttrar hygienen hos dukarna. Generellt g�ller bl�tt f�r allm�n st�dning, r�tt f�r hygien s�som toaletter, gult f�r bakterier i exempelvis k�ksutrymmen samt �vriga f�rger som alternativ till de tidigare.